Tacksam

När vi körde hem från dagens utflykt – strandhäng i Port Noarlunga, fish and chips till lunch, handla mat, m.m. – så kollade jag Google Maps för vi var lite osäkra om vi körde på rätt väg. Jag zoomade ut, lite till och lite till, tills det tog stopp. Då slog det mig plötsligt att den där blåa blinkande pricken som visar var man är, den är i AUSTRALIEN. Det bara gick upp för mig att vi är HÄR, på andra sidan jorden, och vi har det så oförskämt bra.

Jag är så otroligt tacksam för att den här resan blev av. Hälsningar från altanen, kl 20:04, vindstilla och ca 30 grader och fortfarande ljust.

PS. Oroa er inte för molnen, det är sjukt varmt ändå.

Annonser

Två veckor

Två veckor här redan. Det har gått fort, samtidigt som det känns som att vi har varit här länge. Dagarna innehåller så mycket mer än vanliga vardagar gör hemma. Inte så konstigt förstås, när allt är annorlunda och ingen behöver gå och jobba och det mesta känns nytt och spännande.

Samtidigt gör sig vardagen påmind ibland. Som med hundra mejl från skolan, en fråga om barnomsorg inför hösten och videosamtal med Sixten & Judith. Och så har vi till slut fått hyresgäster i vårt hus därhemma. Det känns riktigt bra att det inte står tomt, plus att det är ett välkommet tillskott i kassan. Roligt att det löste sig.

Idag var det molnigt, tack och lov, så det kändes inte lika hett som igår. Vi hängde på lekplatsen vid stranden ett par timmar på förmiddagen. Alltså den utsikten skulle jag gärna ha från Cirkusparken hemma – sanddyner, havet och en vidsträckt horisont. Fantastiskt. Sen åt vi lunch med morfar, Charlotta och födelsedagsbarnet Rebecka, som fyller 18 år och blir myndig idag. Bertil ville ha klänning precis som jag när det var kalas, så det fixade vi med ett uppknutet linne. Vi fick göra egen sushi och Bertil åt hur mycket som helst. Och så blev det glass efteråt. Lunchen fick ätas inomhus, för det var 39 grader ute trots molntäcket. På eftermiddagen tog vi en sväng till Salvos Secondhand. Där fanns en hörna med leksaker där ungarna lekte i en hel timme, och så köpte vi några dinosaurier och en fin Pippi Långstrump-bok på engelska.

Varmt, varmare, varmast

Det finns bara en sak att säga om den här dagen – VARMT. Alltså helt galet varmt. Vi vaknade före sju och lyckades komma iväg till stranden före klockan nio, och då var det redan stekhett. Men på Port Willunga Beach finns det klippor som ger skugga fram till 11-tiden i alla fall, och med några svala dopp i havet så var det det riktigt skönt där.

Sen blev det bara varmare och varmare. Efter lunch (inne med AC) så åkte vi till ett köpcentrum igen, bara för att få vara inomhus. Det var så varmt att jag brände mig på armen när jag råkade komma emot utsidan av bildörren och vi fick hälla vatten på bältesspännena för att kunna knäppa fast barnen. Bertil frågade imorse: ”Är det mycket varmt idag?” När jag svarade ja, så sa han: ”Då passar det perfekt med glass!” Sant.

När vi kom ut från köpcentrumet var klockan 16.40 så visade min mobil att det var 40 grader i skuggan, vilket jag fick bekräftat att det stämde. Sån här värme har jag bara upplevt några  enstaka gånger tidigare. Det svårt att fatta hur varmt 40 grader är. Värmeböjan kommer av att det blåser nordliga vindar från öknen, som täcker i princip hela inlandet. Luften är torr och varm. Det känns helt enkelt som att stå i en hårtork. En väldigt märklig känsla när vinden värmer istället för att kyla.

Nu väntar ytterligare en lika varm dag innan det ser ut som om värmen ger med sig för den här gången. Även jag som verkligen ÄLSKAR värme har hittat min smärtgräns. Den gick vid 35 grader ungefär.

Värme och sallader

Värmen är tillbaka. Tror vi hade upp mot 38 grader på eftermiddag. Jag höll mig inne i AC:n och pluggade ett par timmar medan Andreas och barnen gjorde några ärenden i ett AC-svalt köpcentrum. Men först hann vi med en sväng på stranden på förmiddagen. Ljuvligt. När det är varmt blir jag inte så sugen på varm lagad mat. Istället äter vi massor av sallader och frukt. Det smakar ju extra gott här, både för att det är svalkande men också för att det är moget på riktigt. Inte plockat omoget och sedan mognat med hjälp av gas. Avokadon han jag redan tjatat om, men det förtjänar den. Vi äter mest jumbo-avokado, lika stora som en hand. Perfekt mogna varje gång. Mangosäsongen går mot sitt slut, men de smakar fortfarande fantastiskt. Sen finns olika sorters meloner, smakrika tomater, gurka, körsbär, jordgubbar… Utanför dörren växer en stor citronbuske och Andreas har plockat och picklat som blev ett jättegott tillbehör. Sen köper vi ofta färdiga röror som vi har fastnat för. Det finns en massa varianter som jag inte sett hemma. Basen är ofta cashew och någon ost, feta eller parmesan, plus t.ex. sötpotatis, pumpa, karamelliserad lök, babyspenat, basilika och annat gott. Så bästa receptet just nu är att bara skära ihop såna här goda grönsaker och frukter, blanda i lite gröna linser och servera med en bit bröd och någon röra. Väldigt gott! Avnjutes bäst på solvarm altan och med ett lokalt vin i glaset. Ja, vi har det tufft som ni hör.

Gorge Wild Life Park

Idag har vi besökt en djurpark uppe i bergen. Här har de ju i princip samma djur inne i parken som utanför. Jag har lite kluvna känslor inför djurparker, men det var så klart spännande att få se de här inhemska djuren på nära håll.

Allra roligast var de två öppna områdena med kängurur och wallabies, där vi kunde mata och klappa. På andra plats, iaf enligt barnen, kom låtsas-flodhästarna som man kunde sitta på. Andra favoriter var wombat (en var t.o.m. vaken!), sköldpaddor och dromedarer.

Men när man vid entrén möttes av en skylt som varnar för ”wild venomous snakes” och när det satt en spindel av större sort på soptunnan vid picknickborden, så kändes parken lite väl Wild Life för min smak.

Och nu vinden…

Det växlar snabbt här, och det är extremt åt alla håll. Igår jättevarmt, idag jätteblåsigt. Alltså typ storm. Så där så att vi måste luta oss mot vinden i byarna för att inte tappa balansen och solhattarna flyger all världens väg.

Inte läge för stranden, som ni hör. Istället åkte vi in till Willunga, som är närmaste ort, där de har Farmers Market varje lördag förmiddag. Mysigt och folkligt, och så blåsigt förstås. Det är en väldigt fin liten stad, riktigt gammal med australiska mått mätt (grundad på 1830-talet). Vi strosade omrking, kikade i några second hand-affärer och lekte på lekplatsen.

På eftermiddagen gjorde vi sånt där som man måste även om man är på semester, som att handla mat, plocka undan och städa. Fördelen med att bo i ett rum plus pyttelitet kök och ett badrum är att det går jättefort att städa. Och en fördel med att städa är att man skrämmer fram eventuella spindlar, så man slipper hitta dem i sängen eller i skorna.

Imorse pratade vi med Sixten och Judith hemma i Stockholm. Åh vad vi saknar dem! Bertil frågar varje morgon om vi ska åka och hämta dem. Jag längtar så tills de kommer hit, samtidigt som jag inte vill att tiden ska gå fort.

Värmen är här

Igår frös vi en stund. Idag frös vi däremot inte alls. Redan när vi åt frukost på altanen kändes det i luften att det skulle bli en varm dag. Vi packade ihop badgrejer och stack till stranden så fort vi kunde, innan det blev för hett. Hoppade i de små vågorna, grävde i sanden och hämtade vatten i en hink. Vi åkte hem och åt lunch, och Gunnar var så trött av värme och strandlek att han nästan somnade vid matbordet.

På eftermiddagen var det drygt 35 grader ute, så vi åkte till ett shoppingcenter och svalkade oss i AC:n. Helt sjukt att det är så varmt att man behöver gå in. I varenda litet centrum finns små karuseller som barnen bara måste provsitta, så de var nöjda och glada. När vi kom hem igen fram 17-tiden var det fortfarande precis lika varmt. I poolen var det ”bara” 32 grader, så det var skönt att kyla ner sig lite i den. Middagen fick vi äta inomhus för att inte flyta bort i en pöl av svett. Ja, det är verkligen motsatsen till allt som Sverige erbjuder så här års.

Trots att jag har försökt dricka massor så har jag ändå rejäl huvudvärk nu på kvällen, så det blir tidigt i säng idag. Men bortsett från bultande huvud så är det ljuvligt nu. Barnen har somnat och Andreas och jag sitter ute i den ljumma skymningen. Det är alldeles tyst och stilla förut olika fåglar som sjunger och kvittrar och piper. Solen är på väg ner och lovar att komma tillbaka igen imorgon. Godnatt!